Bakgrund

I Sverige finns inget krav på registrering av fritidsbåtar, vilket har gjort det svårt att beräkna miljöpåverkan från dessa. På uppdrag av Transportstyrelsen tog Point fram en modell för att beräkna de totala utsläppen av koldioxid och kolväten som svenska fritidsbåtar orsakar varje år.

Metod

För att kunna beräkna utsläppen från svenska fritidsbåtar identifierade Point tre huvudsakliga utsläppsindikatorer som låg till grund för datainsamlingen.

För att skapa ett tillräckligt träffsäkert beräkningsunderlag krävdes data om båtmotorernas egenskaper, hur mycket de används samt vilken typ av bränsle de drivs med. Därför genomfördes cirka 1 500 telefonintervjuer, som totalt omfattade 2 010 båtar. Intervjuerna samlade in uppgifter om motorer, antal sjömil körda under 2019 samt bränsletyp.

För att möjliggöra utsläppsberäkningar genomfördes även litteraturstudier av aktuell forskning samt samarbete med experter inom kemi och utsläpp.

Leverabler

Projektets process och resultat sammanställdes i en utförlig rapport samt i form av en datafil och en beräkningsmodell. Datafilen och modellen togs fram med syfte att fungera som beslutsunderlag för relevanta och faktabaserade åtgärder för att minska utsläpp eller på annat sätt reglera fritidsbåtsområdet.

Rapporten formgavs även för att sprida kunskap om fritidsbåtars utsläpp – inte minst till båtägarna själva. Point har presenterat studien vid flera konferenser, bland annat Båtunionens miljökonferens och en presskonferens anordnad av Stiftelsen Hållbara Hav om en fossilfri framtid i Stockholms skärgård.